Tillsatser

Azofärgämnen och E-nummer

Om azofärgämnen (azoföreningar) i livsmedel och deras hälsorisker.

Färgglada flaskor med livsmedelsfärger. Bild: Ruth Hartnup, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Azofärgämnen är en grupp syntetiska färgämnen som ger livsmedel intensiva färger från gult till rött. De är samtidigt de tillsatser som väckt mest diskussion om påverkan på barns beteende. Här går vi igenom vad de är, vilka hälsorisker som kopplats till dem, vad forskningen visar och vilka regler som gäller inom EU.

Obligatorisk varningstext

Produkter som innehåller dessa färgämnen måste enligt EU-lag bära varningstexten "Kan ha negativ inverkan på barns aktivitet och uppmärksamhet".

Vad är azofärgämnen?

Azofärgämnen (azoföreningar) är en stor grupp syntetiska färgämnen som kännetecknas av en eller flera azo-bindningar (-N=N-) i sin kemiska struktur. De är syntetiskt framställda, ofta från petroleumbaserade råvaror, och ger starka och stabila färger som används i livsmedelsindustrin för att skapa attraktiva färger. I kroppen kan de brytas ned till aromatiska aminer.

Strukturformel för azobensen som visar azobindningen. Bild: Su-no-G, Public domain, via Wikimedia Commons

Färgerna spänner från gult, via orange och rött, till lila och brunt. Tabellen nedan visar de vanligaste färgämnena och vilka nyanser de ger.

Vanliga färger och E-nummer

FärgE-nummerNamn
GulE102, E104Tartrazin, Kinolingult*
OrangeE110Para-orange
RödE122, E124, E129Azorubin, Nykockin, Allura Red
LilaE123Amarant
BrunE155Brun HT

* E104 Kinolingult är tekniskt sett inte en azofärg, men omfattas av samma märkningskrav.

Hälsorisker och känsliga grupper

Den mest omtalade hälsorisken är kopplingen till hyperaktivitet hos barn. Southampton-studien (2007) visade ett samband mellan azofärgämnen och ökat hyperaktivt beteende samt uppmärksamhetsproblem. Färgämnena kan också utlösa allergiska reaktioner som astmaanfall, hudutslag och andra allergiska symtom.

Personer som är allergiska mot acetylsalicylsyra (aspirin) löper en högre risk för korsreaktivitet. När färgämnena bryts ned till aromatiska aminer kan dessa dessutom ha långsiktiga effekter som ännu inte är fullständigt kartlagda.

Särskilt känsliga grupper

  • Barn under 10 år
  • Personer med astma
  • Personer med allergi mot acetylsalicylsyra
  • Personer med ADHD eller uppmärksamhetsproblem

Southampton-studien (2007)

Den banbrytande Southampton-studien, publicerad av McCann et al. i Lancet 2007, undersökte hur azofärgämnen påverkar barns beteende. Studien inkluderade över 300 barn i två åldersgrupper.

Resultaten visade ökad hyperaktivitet efter konsumtion av azofärgämnen samt försämrad uppmärksamhet och koncentration. Effekterna var mest tydliga hos redan känsliga barn, och både 3-åringar och 8–9-åringar påverkades.

Strukturformel för tartrazin (E102), ett gult azofärgämne. Bild: Lukáš Mižoch, Public domain, via Wikimedia Commons

Studerade färgämnen

E-nummerNamn
E102Tartrazin
E104Kinolingult
E110Para-orange (Sunset Yellow)
E122Azorubin
E124Nykockin (Ponceau 4R)
E129Allura Red AC

EU-regler och märkning

Sedan 2010 kräver EU obligatoriska varningstexter på alla produkter som innehåller dessa färgämnen. Texten "Kan ha negativ inverkan på barns aktivitet och uppmärksamhet" måste stå tydligt på förpackningen. Kraven regleras genom EU-förordning 1333/2008 och omfattar de sex färgämnena E102, E104, E110, E122, E124 och E129.

Sedan reglerna infördes har den industriella självregleringen ökat. Många företag har ersatt azofärgämnen med naturliga alternativ, lanserat "färgämnesfria" produktlinjer och tagit fram särskilda barnprodukter utan azofärger.

Alla azofärgämnen (E-nummer)

Naturliga alternativ

Många tillverkare har övergått till naturliga färgämnen som alternativ till azofärgämnen. Tabellen visar vanliga ersättare och deras naturliga ursprung.

FärgämneE-nummerKälla
KurkuminE100Gul, från gurkmeja
KarotenerE160aOrange, från morötter
PaprikaoleoresinE160cRöd, från paprika
RödbetsröttE162Röd, från rödbetor
AntocyanerE163Lila, från bär
KlorofyllerE140Grön, från växter

Källor

  1. Azofärgämnen – Livsmedelsverket
  2. Färgämnen (E-nummer) – Livsmedelsverket
  3. McCann D, et al. Lancet 2007;370(9598):1560-7
  4. EFSA evaluates Southampton study on food additives and child behaviour
  5. Re-evaluation of Azorubine/Carmoisine (E 122) – EFSA Journal 2009;7(11):1332
  6. Regulation (EC) No 1333/2008 on food additives – EUR-Lex

Källa: Livsmedelsverket, EFSA, EUR-Lex

Viktigt att veta

Informationen på denna webbplats är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta alltid kvalificerad vårdpersonal innan du fattar viktiga beslut som rör din hälsa, kost eller nutrition baserat på denna information.