Grundläggande information
Beskrivning
Steviolglykosider (E960a) är intensivt söta föreningar extraherade från bladen av Stevia rebaudiana-växten, en buske som växer naturligt i Paraguay och Brasilien. Huvudkomponenterna är steviosid och rebaudiosid A, som är 250-300 gånger sötare än socker. Stevia har använts som sötningsmedel av ursprungsbefolkningen i Sydamerika i över 1500 år. Kommersiella steviolglykosider framställs genom vattenextraktion och rening av stevialevrar för att koncentrera de söta föreningarna och minska bitterhet. Modern stevia-industri producerar högrenade extrakt med upp till 95% rena steviolglykosider för livsmedelstillsatser.
Säkerhetsinformation
Allmänt säkert som naturbaserat sötningsmedel. Kan orsaka mildare mag-tarmbesvär vid högt intag hos känsliga personer. Vissa opurifierade stevia-extrakt kan ha bitter eftersmak som konsumenter uppfattar som obehaglig.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
4 mg/kg kroppsvikt per dag (uttryckt som steviol)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Steviolglykosider (E960a) står i centrum för en intensiv debatt om vad som räknas som 'naturligt' kontra 'processerat' sötningsmedel, samt frågor om industriell jämfört med traditionell användning.
Den största kontroversen handlar om huruvida kommersiell stevia verkligen är 'naturlig'. Medan råa stevia-blad har använts säkert i århundraden, genomgår kommersiella steviolglykosider omfattande kemisk bearbetning inklusive vattenextraktion, jonbytare, kristallisation och blekning för att uppnå den höga renhetsgrad (95%+) som krävs för livsmedelstillsatser. Kritiker menar att denna process gör stevia lika 'artificiell' som andra sötningsmedel.
Traditionell användning kontra industriell skala skapar ytterligare komplexitet. Ursprungsbefolkningen i Paraguay och Brasilien har tuggat hela stevia-blad eller gjort te på dem, men moderna konsumenter får högt koncentrerade extrakt som kan vara 50-100 gånger starkare än traditionella preparat. Denna koncentrationsskillnad väcker frågor om säkerheten av långsiktig exponering.
Regulatoriska myndigheter som EFSA och FDA har godkänt renade steviolglykosider men inte hela stevia-växten eller råa extrakt på grund av otillräckliga säkerhetsstudier på de opurifierade formerna. Detta paradoxala beslut - att godkänna den 'processade' men inte den 'naturliga' formen - förvirrar konsumenter.
Forskningsstudier på stevia visar mestadels positiva eller neutrala effekter, inklusive potentiell blodtryckssänkande och antidiabetisk aktivitet. Men vissa djurstudier har indikerat möjliga effekter på reproduktion och fertilitet vid mycket höga doser, även om relevansen för människor är oklar.
Marknadsföring av stevia som 'naturligt' har lett till rättsliga tvister och regulatoriska ingripanden i flera länder. Konsumenter förväntar sig att stevia ska smaka som socker men utan bearbetning, vilket är tekniskt omöjligt att uppnå.
Miljöaspekter komplicerar bilden ytterligare, där storskalig stevia-odling för global marknad kan ha samma miljöpåverkan som konventionellt socker eller andra sötningsmedel.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of steviol glycosides for the proposed uses as a food additive. EFSA Journal 2010;8(4):1537.
[2] Curry LL, Roberts A. Subchronic toxicity of rebaudioside A. Food Chem Toxicol. 2008;46(7):S11-20.
[3] Goyal SK, et al. Stevia (Stevia rebaudiana) a bio-sweetener: a review. Int J Food Sci Nutr. 2010;61(1):1-10.
[4] Brandle JE, et al. Stevia rebaudiana: its agricultural, biological, and chemical properties. Can J Plant Sci. 1998;78(4):527-36.
[5] Melis MS. Effects of chronic administration of Stevia rebaudiana on fertility in rats. J Ethnopharmacol. 1999;67(2):157-61.
[6] Carakostas MC, et al. Overview: the history, technical function and safety of rebaudioside A, a naturally occurring steviol glycoside, for use in food and beverages. Food Chem Toxicol. 2008;46(7):S1-10.
[7] European Commission Regulation (EU) No 1131/2011 amending Annex II to Regulation (EC) No 1333/2008.