Grundläggande information
Beskrivning
Sukralos (Splenda) är ett intensivt artificiellt sötningsmedel som är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Det tillverkas genom att ersätta tre hydroxylgrupper i sockermolekylen med kloratomer, vilket skapar en stabil förening som kroppen inte kan metabolisera. Sukralos behåller sin sötma vid höga temperaturer och är därför lämpligt för bakning och tillagning. Det upptäcktes 1976 och har använts kommersiellt sedan 1990-talet. Sukralos är känt under varumärket Splenda och är ett av de mest använda artificiella sötningsmedlen i världen. Till skillnad från många andra sötningsmedel har sukralos minimal eftersmak.
Säkerhetsinformation
Allmänt säkert vid normal konsumtion. Nya studier indikerar potentiella effekter på tarmmikrobiomet vid höga doser. Kan orsaka lättare mag-tarmbesvär hos känsliga personer. Innehåller klor, men detta anses säkert i de koncentrationer som används.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
15 mg/kg kroppsvikt per dag
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Sukralos (E955) har varit föremål för ökande vetenskaplig granskning, särskilt gällande dess effekter på tarmmikrobiomet och potentiella långsiktiga hälsorisker.
En banbrytande studie från 2008 visade att sukralos kan minska antalet gynnsamma tarmbakterier med upp till 50% hos råttor. Senare humanstudier från 2014 och 2018 bekräftade att sukralos kan förändra sammansättningen av tarmmikrobiomet, vilket kan påverka glukosmetabolism och immunfunktion. En studie i Nature 2014 visade att sukralos, tillsammans med andra artificiella sötningsmedel, kan orsaka glukosintolerans genom att störa tarmbakterierna.
Ny forskning från 2022 indikerar att sukralos kan vara genotoxiskt (DNA-skadande) vid vissa doser, vilket väckt oro hos forskare. Studier har visat att sukralos kan brytas ned i kroppen mer än tidigare trott, vilket producerar metaboliter vars säkerhet är oklar. En italiensk studie från 2016 på möss antydde ökad risk för leukemi, men relevansen för människor är debatterad.
Beträffande miljöpåverkan bryts sukralos inte ned i reningsverk och har detekterats i dricksvatten och miljön världen över. Dess persistens i miljön väcker frågor om långsiktiga ekologiska effekter.
Trots kontroverserna har regulatoriska myndigheter som FDA och EFSA behållit godkännandet baserat på befintliga säkerhetsstudier, men många forskare efterlyser mer långsiktig forskning. Vissa länder har börjat överväga striktare regleringar baserat på ny evidens om mikrobiompåverkan.
Referenser
[1] Abou-Donia MB, et al. Splenda alters gut microflora and increases intestinal p-glycoprotein and cytochrome p-450 in male rats. J Toxicol Environ Health A. 2008;71(21):1415-29.
[2] Suez J, et al. Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota. Nature. 2014;514(7521):181-6.
[3] Schiffman SS, Rother KI. Sucralose, a synthetic organochlorine sweetener: overview of biological issues. J Toxicol Environ Health B Crit Rev. 2013;16(7):399-451.
[4] Soffritti M, et al. Sucralose administered in feed, beginning prenatally through lifespan, induces hematopoietic neoplasias in male swiss mice. Int J Occup Environ Health. 2016;22(1):7-17.
[5] Pepino MY, et al. Sucralose affects glycemic and hormonal responses to an oral glucose load. Diabetes Care. 2013;36(9):2530-5.
[6] Wang QP, et al. Sucralose promotes food intake through NPY and a neuronal fasting response. Cell Metab. 2016;24(1):75-90.
[7] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of sucralose. EFSA Journal 2017;15(8):4971.