Grundläggande information
Beskrivning
Aspartam (E951) är ett artificiellt sötningsmedel som är cirka 200 gånger sötare än socker. Det är en dipeptidmetylester som består av två aminosyror - asparaginsyra och fenylalanin - bundna med metanol. E951 är ett vitt, luktfritt pulver som löser sig i vatten och har en ren, söt smak utan bitter eftersmak. Aspartam är temperaturkänsligt och bryts ned vid höga temperaturer, vilket begränsar dess användning i bakprodukter. Det används i lågkaloriglässer, sockerfria konfektyrer, dietprodukter och som bordssötningsmedel. E951 ger praktiskt taget inga kalorier eftersom mycket små mängder krävs för sötning. Det metaboliseras i kroppen till asparaginsyra, fenylalanin och metanol - samma ämnen som finns naturligt i många livsmedel. Aspartam har varit ett av de mest studerade livsmedelstillsatserna.
Säkerhetsinformation
Innehåller fenylalanin - personer med fenylketonuri (PKU) måste undvika. Säkert för allmän befolkning vid ADI-nivåer. Bryts ned till naturliga metaboliter. Omfattande säkerhetsstudier.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
40 mg/kg kroppsvikt/dag
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Aspartam (E951) har varit föremål för omfattande kontroverser trots utmärkt säkerhetsdokumentation.
Fenylalanintoxicitet för PKU-patienter kräver tydlig märkning och medvetenhet, vilket skapar oro bland allmänheten.
Metanolbildning vid nedbrytning har skapat obefogade frågor trots att mängderna är betydligt lägre än i naturliga källor.
Populära myter om cancer, neurologiska effekter och andra hälsoproblem kvarstår trots vetenskaplig vedersagning.
Temperaturinstabilitet begränsar användning i bakning och varma produkter, vilket kan skapa konsumentförvirring.
Interaktioner med vissa mediciner kan påverka fenylalaninnivåer hos känsliga individer.
Sensoriska skillnader jämfört med socker kan påverka konsumentacceptans för vissa produkter.
Environment impact från kemisk syntes jämfört med naturliga sötningsmedel kan vara en hållbarhetsfråga.
Regulatoriska skillnader mellan länder skapar förvirring om acceptabla användningsnivåer.
Alternativa naturliga sötningsmedel som stevia konkurrerar med aspartam i hälsomedvetna marknader.
Industriella produktionsprocesser kan variera mellan tillverkare, vilket påverkar renhet och kvalitet.
Kombinationer med andra artificiella sötningsmedel kan skapa komplexa sensoriska och regulatoriska utmaningar.
Langvariga kostvanor med hög aspartamkonsumtion har begränsad långsiktig forskning.
Arbetssäkerhet vid produktion kräver hantering av metanol och andra kemikalier.
Patent och immaterialrättsfrågor kan påverka tillgänglighet och konkurrens.
Medical nutrition therapy användning kräver noggrann balansering med andra dietkomponenter.
Konsumentutbildning om PKU-risker och korrekt användning är ofta otillräcklig.
Marknadsföring och hälsopåståenden för aspartamprodukter kan vara vilseledande eller överdrivna.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of aspartame (E 951). EFSA Journal 2013;11(12):3496.
[2] FDA. Aspartame: Commissioner's Final Decision. Federal Register 1981;46(142):38283-308.
[3] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - aspartame. WHO Technical Report Series.
[4] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - Aspartame. WHO Technical Report Series.
[5] Magnuson BA, et al. Aspartame: A safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies. Crit Rev Toxicol. 2007;37(8):629-727.
[6] Butchko HH, et al. Aspartame: review of safety. Regul Toxicol Pharmacol. 2002;35(2 Pt 2):S1-93.