Grundläggande information
Beskrivning
Acesulfam K (acesulfam kalium) är ett intensivt sötningsmedel som är cirka 200 gånger sötare än vanligt socker. Det upptäcktes 1967 och har använts kommersiellt sedan 1980-talet. Till skillnad från många andra artificiella sötningsmedel metaboliseras inte acesulfam K i kroppen utan passerar igenom oförändrat och utsöndras via urinen inom 24-48 timmar. Det har en ren sötsmak utan eftersmak och är stabilt vid både höga temperaturer och låga pH-värden, vilket gör det lämpligt för bakning och long-life produkter. Acesulfam K används ofta i kombination med andra sötningsmedel för att uppnå optimal smakprofil och kostnadseffektivitet.
Säkerhetsinformation
Allmänt säkert vid normal konsumtion. Kan orsaka mildare mag-tarmbesvär hos känsliga personer vid högt intag. Innehåller kalium - personer på kaliumfattig kost bör vara medvetna. Inga allvarliga hälsorisker dokumenterade vid intag inom ADI-värden.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
9 mg/kg kroppsvikt per dag
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Acesulfam K (E950) har genomgått omfattande säkerhetsprövning och anses allmänt säkert, men vissa kontroverser kvarstår kring artificiella sötningsmedel generellt.
Tidiga djurstudier från 1970-80-talet indikerade potentiella cancerrisker vid extremt höga doser, men dessa studier hade metodologiska brister. Omfattande toxikologiska studier sedan 1990-talet har inte visat några cancerframkallande effekter vid realistiska konsumtionsnivåer. FDA, EFSA, och WHO har alla bedömt acesulfam K som säkert baserat på över 90 studier.
Vissa konsumenter oroar sig för att kroppen inte kan hantera 'onaturliga' ämnen som inte metaboliseras. Dock är det faktiskt en fördel att acesulfam K inte metaboliseras - det tillför inga kalorier och kan inte ackumuleras i kroppen. Många naturliga ämnen som cellulosa passerar också genom kroppen oförändrade utan negativa effekter.
Trots påståenden att artificiella sötningsmedel kan höja blodsockret eller trigga insulinfrisättning, visar kontrollerade studier att acesulfam K inte påverkar blodsocker eller insulinnivåer hos friska personer eller diabetiker. Det rekommenderas ofta för diabetiker just på grund av sin neutrala effekt på glukosmetabolismen.
Nya studier från 2010-talet har undersökt om artificiella sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna. För acesulfam K specifikt finns begränsad evidens för negativ påverkan på mikrobiom, särskilt jämfört med andra sötningsmedel. Allergiska reaktioner är mycket sällsynta och inkluderar huvudvärk, illamående, eller hudreaktioner hos enstaka individer.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of acesulfame K with regard to the derived ADI as a food additive. EFSA Journal 2017;15(8):4957.
[2] Grotz VL, et al. An overview of the safety of sucralose. Regul Toxicol Pharmacol. 2017;55(1):1-5.
[3] Magnuson BA, et al. Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies. Crit Rev Toxicol. 2007;37(8):629-727.
[4] Schiffman SS, et al. Sucralose, a synthetic organochlorine sweetener: overview of biological issues. J Toxicol Environ Health B Crit Rev. 2013;16(7):399-451.
[5] Suez J, et al. Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota. Nature. 2014;514(7521):181-6.
[6] Whitehouse CR, et al. The potential toxicity of artificial sweeteners. AAOHN J. 2008;56(6):251-9.
[7] European Commission Regulation (EU) No 1131/2011 amending Annex II to Regulation (EC) No 1333/2008.