Grundläggande information
Beskrivning
Dikväveoxid (E942), också känt som lustgas eller N2O, är en färglös gas med en svagt sötlig lukt som används som drivgas i livsmedelsindustrin. E942 är mest känt som drivgas för vispgrädde och andra vispade produkter där det skapar stabila skum och mousser. Gas löser sig delvis i fetter och ökar volym genom att bilda mikroskopiska bubblor när trycket släpps. E942 är kemiskt stabilt vid normala temperaturer och reagerar inte med livsmedelsprodukter. Det ger en karakteristisk ljus, luftig textur och har en neutral smak som inte påverkar produktens sensoriska egenskaper. Dikväveoxid används också inom medicinsk anestesi, vilket visar dess säkerhetsprofil vid kontrollerad användning. I livsmedelsindustrin är E942 den mest använda drivgasen för professionella vispare och hemmaprodukter.
Säkerhetsinformation
Säkert vid normala användningsnivåer. Snabb utandning via lungorna. Kan orsaka syrebrist vid inandning av stora mängder i slutna utrymmen. Inga kända biverkningar vid normal livsmedelskonsumtion.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (GRAS-status)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Dikväveoxid (E942) har kontroverser relaterade till dess miljöpåverkan och missbrukspotential.
Miljöpåverkan från dikväveoxid som kraftig växthusgase (298 gånger starkare än CO2) skapar klimatbekymmer.
Missbruk av lustgas för rekreationella ändamål kan ske via livsmedelsprodukter som gräddtubor.
Inandning av koncentrerad N2O kan orsaka syrebrist och potentiella neurologiska effekter.
Produktion av dikväveoxid via kemiska processer kan skapa miljöbelastning och energiförbrukning.
Uppförvaring och hantering av trycksatta gasbehållare kräver säkerhetsåtgärder för både konsumenter och personal.
Alternativa drivgaser som koldioxid kan vara mer miljövänliga för vissa applikationer.
Regulatoriska åtgärder för att begränsa missbruk kan påverka legitima livsmedelstillämpningar.
Avfallshantering av använda gaspatroner och behållare skapar återvinningsutmaningar.
Säkerhetsrisker vid felaktig användning eller läckage i kommersiella kök och hem kan vara allvarliga.
Pressemissioner från livsmedelsindustrin bidrar till totala utsläppen av dikväveoxid.
Konsumentutbildning om säker användning och förvaring av N2O-produkter är ofta bristfällig.
Alternativa metoder för skumbildning som mekanisk visping eller andra gaser kan minska beroendet av N2O.
Internationella klimatavtal kan leda till striktare regulering av dikväveoxidanvändning.
Kostnader för miljökompensation kan göra N2O dyrare jämfört med andra drivgaser.
Hållbarhetsfrågor gällande användning av kraftiga växthusgaser för icke-essentiella livsmedelstillämpningar.
Teknisk utveckling av klimatneutrala alternativ till dikväveoxid kan minska framtida användning.
Marknadspress från miljömedvetna konsumenter kan påverka produktval och tillverkarnas strategier.
Levantarbara regulatoriska skillnader mellan länder gafellande lustgaskontroll kan skapa handelskomplexiteter.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of nitrous oxide (E 942) as a food additive. EFSA Journal 2018;16(10):5467.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - nitrous oxide. WHO Technical Report Series.
[3] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - Nitrous oxide. WHO Technical Report Series.
[4] FDA. Code of Federal Regulations Title 21 - Nitrous oxide.
[5] IPCC. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Cambridge University Press; 2013.
[6] Campbell N, et al. Whipped cream dispensers and nitrous oxide: risks for food service workers. Int J Occup Environ Health. 2001;7(4):313-8.