E-nummer E579: Järnglukonat (Ferroglukonat)

Syrareglerare/Järnsalt

E579

Grundläggande information

E-nummer:E579
Namn:Järnglukonat (Ferroglukonat)
Kategori:Syrareglerare/Järnsalt
Status:Tillåten i EU

Beskrivning

Järnglukonat (E579), även känt som ferroglukonat, är järnsaltet av glukonsyra som används som syrareglerare, sekvesteringsmedel och järnkälla i livsmedelsindustrin. Det är ett grönaktigt-gult pulver som är lösligt i vatten och har en metallisk smak. E579 kombinerar glukonsyrans funktionella egenskaper med järn, en ässentiell mineral som behövs för syretransport, hemoglobinssyntes och energiproduktion. Som järnkälla har det relativt hög biotillgänglighet jämfört med några andra järnsalter och orsakar mindre magbesvär. Det fungerar också som sekvesteringsmedel genom att bilda komplex med andra metallioner. I kroppen separeras det till glukonsyra och järnjoner. Glukonsyran metaboliseras normalt medan järnet absorberas i tolvfingertarmen och används för hemoglobinsyntes och andra järnberoende enzymer. Järnglukonat används medicinskt som kosttillskott för järnbristanemi.

Säkerhetsinformation

Säkert vid normal användning med värdefull järnkälla. Kan orsaka magbesvär, illamdende eller förstoppning vid höga doser. Järnöverladdning risk för personer med hemokromatos. Interaktioner med vissa mediciner och mineraler.

Maximala tillåtna nivåer

järnberikare:Enligt RDA-värden (18 mg/dag kvinnor)
kosttillskott:65 mg/dag (som järn)
syrareglerare:Enligt god tillverkningssed
funktionella_livsmedel:Enligt näringspåståenden
berikade_produkter:Enligt näringsbehov

Dagligt intag

ADI (Acceptabelt dagligt intag):

Ej specificerad (begränsas av järnbehov och RDA)

ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.

Forskning och kontroverser

Järnglukonat (E579) har några kontroverser relaterade till järnsupplementering och potentiella hälsorisker vid höga doser.

Järnbrist anemi är ett av de vanligaste näringsbristen globalt, särskilt bland kvinnor i reproduktiv ålder, barn och vegetarianer.

Gastrointestinal tolerans är generellt bättre för järnglukonat jämfört med järnsulfat som ofta orsakar magbesvär.

Biotillgänglighet av järn från glukonsalter är hög, även om den inte är lika hög som hem-järn från kött.

Järnöverladdning (hemokromatos) är ett allvarligt tillstånd som kan förvärras av järnsupplementering.

Kardiovaskulära risker har associerats med höga järnnivåer i vissa studier, även om evidensen är blandad.

Oxidativ stress kan öka med höga järnnivåer eftersom järn katalyserar bildningen av fria radikaler.

Mineralsundlag-interaktioner inkluderar interferens med zink-, koppar- och kalciumabsorption vid simultant intag.

Medicin-interaktioner med tetracykliner, levothyroxin, protonpumpshämmare och antacida som kan minska järnabsorption.

Timing av intag är viktigt eftersom järnabsorption ökas av vitamin C och minskas av te, kaffe och fullkorn.

Genetisk predisposition för järnöverladdning är okdänd hos många individer som tar järntillskott.

Infektionsrisker diskuteras eftersom några patogener behöver järn för tillväxt, men detta är sällan kliniskt relevant.

Graviditetsfördelar inkluderar förebyggande av anemi och stöd för fetal utveckling, men överdosering kan vara skadligt.

Barnhhälsa fördelar inkluderar kognitionsentveckling och immunfunktion, men barns högre sårbarhet kräver försiktighet.

Vegetarian/vegan populations har högre risk för järnbrist och kan dra stor nytta av järnglukonat-supplementering.

Sporters järnförluster genom svett och muskelnedbrytning kan motivera supplementering, särskilt hos kvinnliga idrottare.

Referenser

[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of ferrous gluconate (E 579) as a food additive. EFSA Journal 2017.

[2] Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Vitamin A, Vitamin K, Arsenic, Boron, Chromium, Copper, Iodine, Iron, Manganese, Molybdenum, Nickel, Silicon, Vanadium, and Zinc. Washington: National Academies Press; 2001.

[3] Abbaspour N, et al. Review on iron and its importance for human health. J Res Med Sci. 2014;19(2):164-74.

[4] Tolkien Z, et al. Ferrous sulfate vs ferrous gluconate in the treatment of iron deficiency anemia. J Clin Med Res. 2015;7(2):145-9.

[5] Hurrell R, Egli I. Iron bioavailability and dietary reference values. Am J Clin Nutr. 2010;91(5):1461S-1467S.

[6] Sullivan JL. Iron and the sex difference in heart disease risk. Lancet. 1981;1(8233):1293-4.

Viktigt att veta

Informationen på denna webbplats är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta alltid kvalificerad vårdpersonal innan du fattar viktiga beslut som rör din hälsa, kost eller nutrition baserat på denna information.