Grundläggande information
Beskrivning
Kalciumglukonat (E578) är kalciumsaltet av glukonsyra som används som syrareglerare, sekvesteringsmedel, stabiliserare och kalciumkälla i livsmedelsindustrin. Det är ett vitt, kristallint pulver som är måttligt lösligt i vatten och har en neutral, lätt bitterdig smak. E578 är särskilt värdefullt eftersom det kombinerar glukonsyrans funktionella egenskaper med kalcium, en ässentiell mineral. Det fungerar som sekvesteringsmedel genom att bilda komplex med metallioner, som stabiliserare i emulsioner och som en lättabsorberad kalciumkälla. Som kalciumkälla har det hög biotillgänglighet jämfört med några andra kalciumsalter. I kroppen separeras det till glukonsyra och kalciumjoner. Glukonsyran metaboliseras normalt medan kalcium används för benhälsa, muskelkontraktion, nervfunktion och blodkoagulation. Kalciumglukonat används också medicinskt som injektioner för akut kalciumbrist, vilket visar dess säkerhet även vid höga doser.
Säkerhetsinformation
Mycket säkert och ofta fördelaktigt som kalciumkälla. Kan orsaka magbesvär vid mycket höga doser. Hypercalciemi risk för personer med njursten, hyperparatyreoidism eller malabsorption. Kan interferera med vissa antibiotika.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (behandlas som näringsämne)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Kalciumglukonat (E578) har mycket få kontroverser och ses generellt som en av de säkraste och mest fördelaktiga livsmedelstillsatserna.
Kalciumbrist är ett utbrett folkkhälsoproblem, särskilt bland äldre vuxna, kvinnor efter menopaus och personer med laktosintolerans.
Biotillgänglighet av kalcium från kalciumglukonat är hög jämfört med kalciumkarbonat, särskilt vid låga magsyravärden.
Magtolerans är generellt bättre för kalciumglukonat jämfört med andra kalciumsalter som kan orsaka förstoppning.
Njursten-prevention diskuteras eftersom några former av kalcium kan öka oxalatstensrisk, men glukonsyra kan minska denna risk.
Vitamin D-synergi betonas eftersom kalciumabsorption ökar dramatiskt i närvaro av tillräckligt vitamin D.
Magnesiumbalans är viktig eftersom höga kalciumnivåer kan interferera med magnesiumabsorption.
Timing av intag diskuteras, med bäst absorption när det tas med måltider och i delade doser.
Medicinal användning som intravenst kalciumglukonat för hypocalciemi och kalciumkanalblockerare-förgiftning visar hög systemisk säkerhet.
Benhälsofördelar inkluderar osteoporosförebyggande, tandhdälsa och potentiell colonkancerriskreduktion.
Graviditetsfördelar inkluderar förebyggande av preeklampsi och stöd för fetal benhälsa.
Laktosintolerans-vänlighet gör det till ett viktigt alternativ för personer som inte kan konsumera mejeriprodukter.
Vegan/vegetarian-kompatibilitet är fullständig, vilket gör det värdefullt för de som undviker animaliska kalciumkällor.
Blodtrycks-fördelar inkluderar potentiell sänkning av blodtryck genom kalciums roll i vaskulär funktion.
DRUG-interactions är begränsade men kan ske med tetracylcinantibiotika och skedmärn mediciner.
Hypercalciemi risk är låg vid normala intag men kan ske vid extremt höga doser kombinerat med vitamin D.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of calcium gluconate (E 578) as a food additive. EFSA Journal 2017.
[2] Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington: National Academies Press; 2011.
[3] Straub DA. Calcium supplementation in clinical practice: a review of forms, doses, and indications. Nutr Clin Pract. 2007;22(3):286-96.
[4] Heaney RP, et al. Absorbability of calcium sources: the limited role of solubility. Calcif Tissue Int. 1990;46(5):300-4.
[5] Zhao JG, et al. Association of calcium or calcium plus vitamin D supplementation with fracture incidence. JAMA. 2017;318(24):2466-2482.
[6] Reid IR, et al. Effects of calcium supplementation on lipids, blood pressure, and body composition in healthy older men: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2010;91(1):131-9.