Grundläggande information
Beskrivning
Magnesiumoxid (E530) är en oorganisk förening som används som anti-caking agent, pH-regleringsmedel och magnesiumkälla i livsmedel. Det är ett vitt pulver som är spårlösligt i vatten men reagerar med syror. E530 är särskilt effektivt som anti-caking agent eftersom det absorberar fukt och förhindrar klumpbildning i pulverformiga produkter. Det används också som magnesiumkälla i näringsberikade produkter och kosttillskott. Magnesiumoxid har hög magnesiumhalt (60% magnesium per vikt) vilket gör det effektivt för näringsberikning. I kroppen reagerar det med magsyra och omvandlas till magnesiumklorid som sedan absorberas. Magnesiumjonerna är essentiella för över 300 enzymatiska reaktioner, benhälsa och muskelfunktion. Det framställs genom uppvärmning av magnesiumkarbonat eller magnesiumhydroxid.
Säkerhetsinformation
Säkert vid normal användning. Laxerande effekt vid höga doser. Kan orsaka magnesiumöverladdning hos personer med njurproblem. Lägre biotillgänglighet än andra magnesiumformer. Generellt vältolererat som kosttillskott.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (anses säkert vid normal användning)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Magnesiumoxid (E530) har några kontroverser relaterade till biotillgänglighet och dosering.
Låg biotillgänglighet är en viktig kontrovers eftersom magnesiumoxid har sämre absorption jämfört med andra magnesiumformer som citrat eller glykonat.
GI-tolerans problem inkluderar magbesvär, gasbildning och diarré vid högre doser, särskilt när det används som kosttillskott.
Doseringsvariationer kan vara problematiska eftersom effektiv dos varierar kraftigt mellan individer på grund av absorptionsskillnader.
Mineralinteraktioner där magnesiumoxid kan interferera med absorption av järn, zink och kalcium vid samtidig intag.
Laxerande effekter kan vara oönskade i livsmedelstillämpningar men användbara i medicinska sammanhang.
Kosttillskottsindustrin debatt om optimala magnesiumformer där magnesiumoxid ofta kritiseras för låg biotillgänglighet.
Magnesiumöverladdning risk hos personer med kraftigt nedsatt njurfunktion som inte kan eliminera överskott av magnesium.
Alternativa magnesiumkällor som citrat, glykonat eller taurat förespråkas av vissa för bättre absorption och tolerans.
Kostnadsfflktivitet gör magnesiumoxid populärt trots biotillgänglighetsproem eftersom det är billigt och har hög magnesiumhalt.
Regleringsfrågor kring tillåtna halsopåståenden för magnesiumoxidprodukter varierar mellan länder.
Konsumentutbildning om skillnader mellan magnesiumformer är ofta bristfällig, vilket leder till suboptimala val.
Forskning om synergistiska effekter med andra näringsämnen för att förbättra magnesiumoxidabsorption pågår.
Kvalitetskontroll varierar mellan tillverkare, vilket påverkar både renhet och partikelstorlek som kan påverka absorption.
Magnesiumstatus bedömning är komplex eftersom serummagnesium inte reflekterar totala kroppslager, vilket komplicerar effektivitetsbedömningar.
Långsiktig säkerhet vid höga doser är mindre väl studerad jämfört med naturligt magnesiumintag från livsmedel.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of magnesium oxide (E 530) as a food additive. EFSA Journal 2019.
[2] Rude RK. Magnesium deficiency: a cause of heterogeneous disease in humans. J Bone Miner Res. 1998;13(4):749-58.
[3] Walker AF, et al. Mg citrate found more bioavailable than other Mg preparations in a randomised, double-blind study. Magnes Res. 2003;16(3):183-91.
[4] Firoz M, Graber M. Bioavailability of US commercial magnesium preparations. Magnes Res. 2001;14(4):257-62.
[5] Guerrero-Romero F, Rodriguez-Moran M. Low serum magnesium levels and metabolic syndrome. Acta Diabetol. 2011;48(1):1-9.
[6] Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium, Phosphorus, Magnesium, Vitamin D, and Fluoride. Washington: National Academies Press; 1997.