Grundläggande information
Beskrivning
Kalciumoxid (E529), även känt som släckt kalk eller brännkalk, är en vit, kristallin förening med kemisk formel CaO. Det framställs genom termisk nedbrytning av kalciumkarbonat (kalksten) vid höga temperaturer (över 900°C). När kalciumoxid kommer i kontakt med vatten bildar det kalciumhydroxid (Ca(OH)₂) i en exoterm reaktion som frigör värme. I livsmedelsindustrin används E529 som syraregleringsmedel för att kontrollera pH-värden, som stabiliseringsmedel för att förbättra textur och som processhjälpmedel i olika tillämpningar. Det fungerar som stark bas och används för att neutralisera syror och skapa alkaliska förhållanden som behövs för vissa livsmedelsprocesser.
Säkerhetsinformation
Säkert när det används korrekt i livsmedelsbearbetning. Kan vara frätande i ren form och kräver försiktig hantering. Bidrar till dagligt kalciumintag. Inga kända biverkningar vid normal användning i processade livsmedel.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (anses vara säkert som kalciumkälla)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Kalciumoxid (E529) har måttliga kontroverser relaterade till hantering, miljöpåverkan och traditionella användningar.
Frätande egenskaper gör kalciumoxid farligt att hantera i ren form. Direktkontakt kan orsaka brännskador på hud och slemhinnor, även om detta främst gäller industriell hantering snarare än konsumentexponering.
Miljöpåverkan från kalciumoxidproduktion är betydande eftersom tillverkningen kräver förbränning av kalksten vid mycket höga temperaturer, vilket genererar stora mängder koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
Traditionella användningar som nixtamalisering (behandling av majs för tortillor) kan vara kontroversiella eftersom processen involverar starka alkalier som kan vara skadliga om de inte hanteras korrekt.
Konsumentmedvetenhet är låg angående skillnaden mellan kalciumoxid som processhjälpmedel och som direktingrediens, vilket kan skapa oro när det upptäcks på ingredienslistor.
Alternativ som citronsyra, natriumbikarbonat eller andra mildare syrareglerare föredras ofta för mindre industriella tillämpningar där stark alkalinitet inte krävs.
Säkerhetsaspekter i hemmabruk är relevanta eftersom kalciumoxid ibland säljs för traditionell matlagning, men kräver kunskap om säker hantering.
Produktionskostnader och miljöpåverkan från energiintensiv tillverkning gör kalciumoxid mindre attraktivt jämfört med vissa alternativa processhjälpmedel.
Regulatoriska krav för märkning och hantering varierar mellan länder, vilket kan påverka användning i internationell livsmedelstillverkning.
Kalciumbalans kan påverkas positivt genom bidrag av kalciumoxid, men detta är sällan en primär källa till kostrådsmässigt kalcium.
Transport och lagring av kalciumoxid kräver speciella försiktighetsåtgärder eftersom det reagerar exotermt med fukt och kan orsaka brand eller explosionsrisker.
Traditional vs modern användning väcker frågor om kulturell appropriation och bevarandet av traditionella matlagningsmetoder som nixtamalisering.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of calcium oxide (E 529) and calcium hydroxide (E 526) as food additives. EFSA Journal 2019;17(4):5665.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - calcium oxide. WHO Technical Report Series.
[3] Serna-Saldivar SO. Corn: Chemistry and Technology. AACC International, 2019.
[4] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - Calcium compounds. WHO Technical Report Series.
[5] FDA. Code of Federal Regulations Title 21 - Calcium oxide.
[6] Bryant CM, et al. Functional ingredients from limestone: calcium oxide and hydroxide. Food Engineering Reviews. 2011;3(2):75-88.