E-nummer E516: Kalciumsulfat

Emulgeringsmedel/Sulfat

E516

Grundläggande information

E-nummer:E516
Namn:Kalciumsulfat
Kategori:Emulgeringsmedel/Sulfat
Status:Tillåten i EU

Beskrivning

Kalciumsulfat (E516) är kalciumsaltet av svavelsyra som används som emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, texturförbättrare och kalciumkälla i livsmedel. Det förekommer i flera former inklusive kalciumsulfat (E516i) och kalciumsulfatdihydrat (gips, E516ii). Kalciumsulfat är ett vitt pulver som är spårlösligt i vatten, vilket gör det användbart som texturförbättrare och stabiliseringsmedel. Det fungerar genom att bilda nätverk med proteiner och andra komponenter i livsmedelssystem. E516 används ofta i bageriprodukter som mjllförbättrare och i tofutillverkning som koagulant. Det är också värdefullt som kalciumkälla i berikade livsmedel. I kroppen separeras kalciumsulfatet till kalciumjoner (nödvändigt för ben, tänder och muskelfunktion) och sulfatjoner som i stort sett passerar oförändrat genom systemet. Kalciumsulfat förekommer naturligt i mineral som gips och anhydrit.

Säkerhetsinformation

Säkert vid normal användning och kan bidra positivt till kalciumintag. Kan orsaka förstoppning eller njurstenbildning hos predisponerade individer vid mycket hög konsumtion. Risk för hyperkalcemi vid överkonsumtion. Generellt vältolererat och anses vara en av de säkraste livsmedelstillsatserna.

Maximala tillåtna nivåer

allmän_användning:Enligt god tillverkningssed
bageriprodukter:30 g/kg
tofu_koagulant:Enligt behov
mjlkprodukter:3 g/kg
kosttillskott:Enligt näringsbehov

Dagligt intag

ADI (Acceptabelt dagligt intag):

Ej specificerad (anses säkert vid normal användning)

ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.

Forskning och kontroverser

Kalciumsulfat (E516) har få kontroverser och betraktas som en av de säkraste livsmedelstillsatserna.

Kalciumabsorption och biotillgänglighet diskuteras eftersom kalcium från sulfatformen kan ha olika absorption jämfört med andra kalciumkällor som karbonat eller citrat.

Njurstenrisk är en teoretisk fråga för predisponerade individer som konsumerar stora mängder kalcium, särskilt i kombination med oxalatrika livsmedel.

Mineralinteraktioner kan förekomma där höga kalciumnivåer kan hämma absorptionen av järn, zink och magnesium, även om detta sällan är problematiskt vid normala nivåer.

Förstoppningsrisk finns hos känsliga personer vid hög konsumtion eftersom kalcium kan påverka tarmfunktionen och minska motiliteten.

Kalciumbalans och homeostas kan påverkas när kalciumsulfat används i stora mängder tillsammans med andra kalciumkällor.

Naturlig vs syntetisk debatt är minimal eftersom kalciumsulfat ofta utvinns från naturliga mineralkällor som gips.

Funktionalitet i olika livsmedelssystem kan variera beroende på löslighet och partikelstorlek av kalciumsulfatet.

Renhetsstandfrägor diskuteras ibland eftersom mineralutvinning kan introducera spår av andra ämnen, även om livsmedelskvalitet kräver hög renhet.

Miljöpåverkan från gruvdrift av gips och andra kalciumsulfatkällor är en mindre hållbarhetsfråga.

Alternativa kalciumkällor som kalciumkarbonat eller organiska kalciumsalter kan föredras för vissa applikationer.

Kostnadseffektivitet gör kalciumsulfat attraktivt som både funktionellt tillsatsmedel och näringskälla.

Regulatorisk harmini är hög globalt med konsekvent godkännande och minimala begränsningar.

Konsumentacceptans är hög på grund av associationen med naturliga mineral och kalciums välkända hälsofördelar.

Långsiktiga hälsoeffekter är inte en oro eftersom kalcium är ett essentiellt näringsämne och sulfat är biologiskt inaktivt.

Kombinationseffekter med andra livsmedelstillsatser är välstuderade och anses generellt oproblematiska från säkerhetssynpunkt.

Referenser

[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of calcium sulphate (E 516) as a food additive. EFSA Journal 2019.

[2] Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington: National Academies Press; 2011.

[3] Weaver CM, et al. Calcium bioavailability from calcium carbonate and calcium citrate. J Clin Endocrinol Metab. 1999;84(2):456-61.

[4] Straub DA. Calcium supplementation in clinical practice: a review of forms, doses, and indications. Nutr Clin Pract. 2007;22(3):286-96.

[5] Peacock M. Calcium metabolism in health and disease. Clin J Am Soc Nephrol. 2010;5 Suppl 1:S23-30.

[6] Heaney RP. Calcium bioavailability and kinetics. J Nutr. 2004;134(1):158-61.

Viktigt att veta

Informationen på denna webbplats är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta alltid kvalificerad vårdpersonal innan du fattar viktiga beslut som rör din hälsa, kost eller nutrition baserat på denna information.