Grundläggande information
Beskrivning
Xantangummi är en naturlig polysackarid som produceras genom fermentering av socker (vanligtvis majs, soja eller vete) med bakterien Xanthomonas campestris. Det upptäcktes på 1960-talet och har blivit ett av de mest använda förtjocknings- och stabiliseringsmedlen i livsmedelsindustrin. Xantangummi har unika egenskaper: det är stabilt vid varierande temperaturer och pH-värden, fungerar i mycket låga koncentrationer (0.1-0.3%), och skapar en geliknande konsistens som behåller sin flytbarhet (pseudoplastisk). Det är särskilt värdefullt i glutenfria produkter där det kan ersätta glutens bindande egenskaper.
Säkerhetsinformation
Allmänt säkert vid normal konsumtion. Kan orsaka digestiva effekter som gasbildning, uppblåsthet och lösare avföring vid högt intag (>15g/dag). Sällsynta allergiska reaktioner kan förekomma, särskilt hos personer allergiska mot källmaterialet (majs, soja, vete).
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (acceptable daily intake ej fastställd på grund av låg toxicitet)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Xantangummi (E415) anses allmänt säkert men har genererat forskning kring dess effekter på matsmältning och tarmmikrobiomet.
Digestiva effekter är den mest dokumenterade biverkningen av xantangummi. Som löslig fiber kan det orsaka gasbildning, uppblåsthet och förändrade avföringsmönster, särskilt vid intag över 15 gram per dag. En studie från 1987 visade att 15g xantangummi dagligen i 10 dagar orsakade diarré och magkramper hos friska vuxna. Dock rapporterar de flesta människor inga problem vid normala konsumtionsnivåer (1-5g/dag).
Forskning på xantangummits effekter på blodsocker och kolesterol har visat blandade men mestadels positiva resultat. Några studier indikerar att xantangummi kan sänka kolesterolnivåer och sakta sockerabsorption, vilket kan vara fördelaktigt för diabetiker. En studie från 1999 visade att 12g xantangummi dagligen sänkte kolesterol med 10% hos män med höga kolesterolnivåer.
Allergiska reaktioner mot xantangummi är sällsynta men dokumenterade, särskilt hos personer med korsallergier mot källmaterialet (majs, soja eller vete som används i fermentationsprocessen). Hudutslag, andningssvårigheter och gastrointestinala symptom har rapporterats i enstaka fall.
Potentiella effekter på tarmmikrobiomet är ett växande forskningsområde. Vissa studier antyder att xantangummi kan fungera som prebiotic och främja tillväxt av nyttiga bakterier, medan andra studier är mer försiktiga om långsiktiga effekter på mikrobiell balans.
Kvalitet och renhet varierar mellan tillverkare, vilket kan påverka både funktionalitet och säkerhet. Vissa billigare varianter kan innehålla rester av fermentationsmedier eller kontaminanter, vilket har lett till qualitetsstandarder från livsmedelsmyndigheter.
Oron för industriell odling av råmaterial (främst GMO-majs och soja) för xantangummiproduktion har lett till diskussioner om hållbarhet och miljöpåverkan, även om detta inte direkt relaterar till säkerheten som livsmedelstillsats.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of xanthan gum (E 415) as a food additive. EFSA Journal 2017;15(7):4909.
[2] Anderson DMW, et al. The tolerance of normal volunteers to xanthan gum. Fd Addit Contam. 1988;5(1):9-12.
[3] Eastwood MA, et al. The effects of dietary xanthan gum on the activity of digestive carbohydrases and on bile acid excretion in man. Toxicol Lett. 1987;36(1):1-6.
[4] Daly J, et al. The effect of feeding xanthan gum on serum glucose, insulin and cholesterol in subjects with impaired glucose tolerance. Diabete Metab. 1993;19(1 Pt 2):143-8.
[5] Tornoe CW, et al. Pre- and probiotics for the food industry. Curr Opin Biotechnol. 2008;19(2):94-9.
[6] García-Ochoa F, et al. Xanthan gum: production, recovery, and properties. Biotechnol Adv. 2000;18(7):549-79.