Grundläggande information
Beskrivning
Guarkärnmjöl (E412) är en naturlig vattenloslig fiber som utvinns från frön av guarväxten (Cyamopsis tetragonoloba), huvudsakligen odlad i Indien och Pakistan. Guar gum består av galaktomannan-polysackarider och är ett av de mest kraftfulla naturliga förtjockningsmedlen. Det kan absorbera upp till 8 gånger sin egen vikt i vatten och skapar en geléaktig konsistens. Guar gum är mycket effektivt även i låga koncentrationer (0.2-1%) och fungerar synergistiskt med andra hydokolloider som xantangummi. Det används extensivt i livsmedel som glass, såser, glutenfria produkter, bakvaror och drycker för att förbättra textur, stabilisera emulsioner och ersätta gluten. Guar gum bidrar också med löslig fiber som kan ha positiva hälsoeffekter på kolesterol och blodsockerkontroll.
Säkerhetsinformation
Allmänt säkert vid normal konsumtion. Kan orsaka gastrointestinala effekter som gasbildning, uppblåsthet och lösa avföringar vid högt intag. Sällsynta allergiska reaktioner kan förekomma. Som löslig fiber kan det påverka läkemedelsabsorption.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (acceptable daily intake ej fastställd på grund av låg toxicitet och naturlig förekomst)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Guarkärnmjöl (E412) anses allmänt säkert men har väckt några frågor kring dess digestiva effekter och potentiella påverkan på näringsupptag.
Digestiva effekter är den primära begränsningen med guar gum. Som löslig fiber kan det orsaka signifikant gasbildning, uppblåsthet och förändrade avföringsmönster, särskilt vid intag över 15-20 gram per dag. Dessa effekter beror på fermentering av guar gum av tarmbakterier, vilket producerar gaser som metan och vätgas.
Näringsinteraktioner är ett viktigt övervägande eftersom guar gum kan påverka absorptionen av vissa vitaminer, mineraler och läkemedel genom att bilda gel i tarmen som kan fånga näringämnen. Detta kan vara särskilt relevant för personer som använder kosttillskott med guar gum regelbundet.
Blodsocker- och kolesteroleffekter är mestadels positiva, med studier som visar att guar gum kan hjälpa till att sänka kolesterolnivåer och förbättra glukostolerans. Dessa effekter betraktas som fördelaktiga snarare än kontroversiella, men kan påverka dosering av diabetesläkemedel.
Qualitetsvariation mellan olika leverantörer och tillverkningsprocesser kan påverka både funktionalitet och säkerhet. Föroreningar från odling och bearbetning, inklusive rester av bekämpningsmedel eller mikrobiella kontaminanter, kan förekomma i lägre kvalitetsprodukter.
Korsreaktivitet med andra baljväxtallergier kan förekomma hos vissa individer, även om detta är sällsynt. Personer med svåra allergier mot baljväxter bör vara försiktiga.
Hållbarhetsfrågor kring guarproduktion i Indien och Pakistan, inklusive vattenanvändning och påverkan på lokala samhällen, har lett till utveckling av certifieringsprogram för hållbart odlat guar gum.
Industriell kontaminering under bearbetning, inklusive användning av kemikalier för att förbättra renhet och funktionalitet, kan påverka slutproduktens säkerhet om inte korrekt kontrollerad.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of guar gum (E 412) as a food additive. EFSA Journal 2017;15(2):4669.
[2] Anderson JW, et al. Cholesterol-lowering effects of psyllium hydrophilic mucilloid for hypercholesterolemic men. Arch Intern Med. 1988;148(2):292-6.
[3] Butt MS, et al. Guar gum: a miracle therapy for hypercholesterolemia, hyperglycemia and obesity. Crit Rev Food Sci Nutr. 2007;47(4):389-96.
[4] Chuang CC, et al. Potential mechanisms by which polyphenol-rich grapes prevent obesity-mediated inflammation and metabolic diseases. Annu Rev Nutr. 2011;31:155-76.
[5] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - guar gum. WHO Technical Report Series.
[6] Mudgil D, Barak S. Composition, properties and health benefits of indigestible carbohydrate polymers as dietary fiber: a review. Int J Biol Macromol. 2013;61:1-6.