Grundläggande information
Beskrivning
L-Vinsyra (E334), även känd som vinsten, är en naturlig organisk syra som förekommer i druvor och andra frukter. Den utvinns kommersiellt som en biprodukt från vinproduktion, där den kristalliserar ut som vinharts (potassium bitartrate) på tunnors väggar under jäsning och lagring. E334 är vita, genomskinliga kristaller som är lösliga i vatten och har en karakteristisk syrlig smak. Som livsmedelstillsats används den som surhetsreglerare, antioxidationsmedel och stabiliseringsmedel. L-vinsyra är särskilt värdeful för sin förmåga att bilda kremoror (ä ven kallade cremor tartar) när den kombineras med natrium- eller kaliumsalter. Den har även chelaterande egenskaper som binder metallioner och förhindrar oxidation. E334 används mycket inom bageri- och konditorisektorn.
Säkerhetsinformation
Extremt säkert som naturlig fruktasyra. Inga kända biverkningar vid normala konsumtionsnivåer. Väl tolererat av de flesta personer. Möjlig mild mag-tarmirrittion vid mycket höga doser.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (GRAS-status som naturlig syra)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
L-Vinsyra (E334) har mycket begränsade kontroverser eftersom det är en naturlig fruktasyra, men vissa frågor existerar.
Naturligt ursprung vs industriell extraktion kan skapa debatt eftersom E334 ofta utvinns som biprodukt från vinproduktion snarare än direkt från frukter.
Vinproduktionsassociation kan vara problematisk för konsumenter som undviker alkoholrelaterade produkter av religiösa eller personliga skäl, även om E334 självt inte innehåller alkohol.
Kostnadseffektivitet kan variera beroende på vinproduktionscykler och tillgänglighet av vinharts som råmaterial.
Qualitétsvariationer kan förekomma beroende på källa (olika vingallningar och produktionsmetoder) vilket kan påverka prestanda i livsmedelapplikationer.
Ekologisk certifiering kan vara komplex för E334 eftersom vinråmaterial kan komma från både ekologiska och konventionella vingallrdar.
Alternativa syntetiska syror som citronsyra eller äppelsyra kan konkurrera med E334 i vissa applikationer, särskilt där kostnad är kritisk.
Lagring och stabilitet av E334 kan påverkas av fuktighet och temperatur på sätt som kräver speciell hantering jämfört med mer stabila syntetiska syror.
Regional tillgänglighet kan variera beroende på vinproduktionsgeografi, vilket kan skapa leveranssäkerhetsutmaningar för globala livsmedelstillverkare.
Marknadsföring som 'naturlig' kan vara vilseledande om E334 har genomgått omfattande kemisk bearbetning och rening från sin ursprungliga källa.
Konsumentperception av vinassociation kan påverka acceptans i vissa marknader eller demografiska grupper, särskilt i regioner med restriktiva alkoholatttyder.
Produktionshållbarhet kan ifrågasättas om vinhartsindustrin inte hanterar avfall och biprodukter på ett miljövänligt sätt.
Regulatoriska skillnader mellan länder gällande accept av vinbaserade biprodukter kan skapa handelshinder för E334.
Forskning om potentiella hälsofördelar eller risker specifika för vinsyra jämfört med andra naturliga syror är begränsad.
Teknisk prestanda i specialapplikationer som molekylär gastronomi eller avancerad bageri kan skilja sig från andra syror på sätt som inte alltid är väl dokumenterade.
Internationell handel med E334 kan påverkas av handelstariffer och regleringar som gäller vinrelaterade produkter.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of L-(+)-tartaric acid (E 334) as a food additive. EFSA Journal 2020;18(4):6081.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - L-tartaric acid. WHO Technical Report Series.
[3] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - L-tartaric acid. WHO Technical Report Series.
[4] FDA. Generally Recognized as Safe (GRAS) - L-tartaric acid. CFR Title 21.
[5] Pohl P. What do metals tell us about wine? TrAC Trends Anal Chem. 2007;26(9):941-9.
[6] Zoecklein BW, et al. Wine Analysis and Production. Chapman & Hall; 1995.