Grundläggande information
Beskrivning
Fumarsyra (E297) är en omttigad dikarbonsyra som används som syraregleringsmedel, konserveringsmedel och smakförstärkare i livsmedel. Det är den trans-isomeren av maleinsyra och förekommer naturligt i vissa växter, svampar och i mänsklig metabolism som en del av Krebs-cykeln. E297 är ett vitt kristallint pulver med en stark sur smak, surare än äppelsyra men mildare än vinsättensyra. Det fungerar som konserveringsmedel genom att sänka pH-värdet och skapa ogynnsamma förhållanden för mikroorganismer. Fumarsyra är mindre lösligt i vatten än de flesta andra livsmedelssyror, vilket kan begränsa dess användning i vissa applikationer. Det är termostabilt och behåller sina egenskaper under kokning och bakning. I kroppen metaboliseras fumarsyra genom citronsyracykeln och omvandlas slutligen till koldioxid och vatten, vilket gör det säkert vid normal konsumtion.
Säkerhetsinformation
Säkert vid normal användning. Naturligt förekommande ämne i kroppen och vissa växter. Kan orsaka lätt magbesvär vid höga doser. Begränsad löslighet minskar risk för överdosering. Potentiell irritation av slemhinnor vid direktkontakt i koncentrerad form.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (anses säkert vid normal användning)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Fumarsyra (E297) har relativt få kontroverser och betraktas som säkert, men vissa aspekter diskuteras.
Löslighetsebegränsningar gör fumarsyra mindre allsidig än andra syror, vilket kan leda till ojmn distribution i livsmedel och potentiellt varierande effektivitet som konserveringsmedel.
Sensoriska egenskaper kan vara utmanande där fumarsyrans starka surhet kan vara svår att balansera i känsliga produkter, särskilt vid högre koncentrationer.
Produktionskostnader är ofta högre för fumarsyra jämfört med andra vanliga syraregleringsmedel som citron- eller äppelsyra, vilket begränsar dess användning.
Tekiska utmaningar uppstår vid bearbetning där fumarsyras låga vattlöslighet kan orsaka hanteringsprolem och kräva specialiserade blandningstekniker.
PH-effektivitet kan vara lägre än förväntat på grund av begränsad löslighet, vilket kan kräva högre användningskoncentrationer för samma pH-effekt.
Miljöpåverkan från produktion diskuteras där kemisk syntes av fumarsyra kan ha olika ekologiska fotavtryck beroende på produktionsmetod och råmaterial.
Konsumentkännedom om fumarsyra är ofta låg jämfört med mer kända syror som citron- eller ättiksättensyra, vilket kan leda till onödig oro om okända E-nummer.
Alternativa syror som äppelsyra eller vinsättensyra kan ofta ge liknande funktionalitet med bättre löslighet och lägre kostnader, vilket ifrågasätter fumarsyras nödvändighet.
Specialiserade applikationer där fumarsyrans unika egenskaper (ånglåg löslighet, stark surhet) är önskvärda, som i vissa bakningsprocesser, motiverar dess fortsätta användning.
Regulatorisk status är stabil globalt med få begränsningar, men begränsad användning gör att omfattande säkerhetsstudier är färre än för vanligare syror.
Interaktioner med andra livsmedelsingredienser, särskilt proteiner och strkelser, är mindre välstuderade jämfört med andra syraregleringsmedel.
Långsiktiga marknardstrender visar minskad användning av fumarsyra till förmån för mer allsidiga och kostnadseffektiva alternativ.
Forskining och utveckling fokuserar mer på att förbättra löslighet och hanteringsegenskaper än på säkerhetsaspekter.
Industriell optimering söker vägar att maximera fumarsyrans unika fördelar samtidigt som man minimerar dess hanteringsutmaningar.
Kvalitetskontroll och standardisering kan vara mer komplex för fumarsyra på grund av dess löslighetsbegränsningar och bengenhet att bilda kluster i produkter.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of fumaric acid (E 297) as a food additive. EFSA Journal 2015.
[2] WHO/FAO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - Fumaric acid. WHO Technical Report Series.
[3] Krebs HA, Johnson WA. The role of citric acid in intermediate metabolism in animal tissues. Enzymologia. 1937;4:148-156.
[4] Mattila P, et al. Contents of phenolic acids, alkyl- and alkenylresorcinols, and avenanthramides in commercial grain products. J Agric Food Chem. 2005;53(21):8290-5.
[5] Roa Engel CA, et al. Fumaric acid production by fermentation. Appl Microbiol Biotechnol. 2011;91(4):873-86.
[6] Yang ST, et al. Metabolic engineering of Escherichia coli for natural product biosynthesis. Trends Biotechnol. 2020;38(7):745-60.