Grundläggande information
Beskrivning
Borsyra (E284), kemiskt känd som ortoborsyra (H3BO3), är en svag oorganisk syra som används som konserveringsmedel, särskilt effektivt mot jäst och vissa bakterier. Det fungerar genom att störa mikroorganismernas cellväggar och enzymatiska processer. Borsyra är ett vitt kristallint pulver som är lösligt i vatten och har antiseptiska egenskaper. Det används traditionellt som konserveringsmedel för kaviar där det hjälper bevara produktens kvalitet och förhindra bakteriell tillväxt. E284 är särskilt värdefullt i alkaliska miljöer där andra konserveringsmedel kan vara mindre effektiva. Bor är ett spårämne som förekommer naturligt i mark och vatten och är nödvändigt för växttillväxt. I kroppen elimineras borsyra relativt snabbt genom njärarna, men det kan ackumuleras vid hög exponering.
Säkerhetsinformation
Måttlig till hög risk vid överanvändning. Kan vara giftigt vid höga doser och ackumuleras i kroppen. Potentiell reproduktionstoxicitet och påverkan på fertilitet. Kan orsaka hud- och ögonirritation. Strikt reglerad användning med låga tillåtna nivåer. Inte tillrådligt för gravida.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
0-0.16 mg/kg kroppsvikt/dag
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Borsyra (E284) är ett av de mest kontroversiella konserveringsmedlen med betydande säkerhetsöverväganden.
Reproduktiv toxicitet är den största kontroversen där djurstudier visat att borsyra kan påverka fertilitet, testiklarnas utveckling och förminskning av spermieproduktion hos handjur.
Ackumulering i kroppen sker eftersom bor elimineras långsamt från kroppen, vilket kan leda till toxisk ansamling vid regelbunden konsumtion eller exponering.
Developmental toxicitet har observerats i djurstudier där borsyra kan orsaka fosterskador, tillväxthämning och skelettmissbildningar.
Hormonella effekter diskuteras där bor kan påverka hormonnivåer, särskilt testosteron och östrogen, vilket kan ha långsiktiga hälsokonsekvenser.
Njärtoxicitet är en oro eftersom höga nivåer av bor kan skada njärarna och påverka deras förmåga att eliminera ämnet, vilket skapar en negativ spiral.
Traditionell användning i kaviar står i konflikt med moderna säkerhetsbedömningar där kulturella och kulinariska traditioner vägs mot hälsorisker.
Regulatoriska begränsningar har skrpts globalt där många länder har förbjudit eller starkt begränsat användningen av borsyra i livsmedel.
Alternativ för kaviarkonservering söks aktivt av industrin för att ersätta borsyra men bibehålla produktkvalitet och traditionell smak.
Miljöexposition från naturliga källor (mark, vatten) komplicerar riskbedömningen eftersom människor redan exponeras för bor från andra källor än livsmedel.
Dos-responsförhållanden är komplexa där skillnaden mellan nödvändiga spårnivåer och toxiska nivåer är relativt liten jämfört med andra ämnen.
Individuell känslighet varierar kraftigt mellan personer där vissa kan vara mer mottagliga för bors toxiska effekter än andra.
Långsiktiga hälsoeffekter av kronisk lågdosexponering är inte fullständigt klarlagda, vilket skapar osäkerhet om säkra exponeringsnivåer.
Industriellt motstånd mot förbud grundar sig i borsyrans unika effektivitet och traditionella användning som kan vara svår att ersätta.
Konsumentöverväganden där kännare av kaviar värdesätter traditionell bearbetning och kan vara villiga att acceptera högre risker för autenticitet.
Analytiska utmaningar vid övervakning och kontroll av borsyranivåer i komplexa livsmedelssystem kan göra reglering och efterlevnad svår.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of boric acid (E 284) as a food additive. EFSA Journal 2013;11(10):3407.
[2] WHO. Boron in Drinking Water. Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality. Geneva: World Health Organization; 2009.
[3] Price CJ, et al. The developmental toxicity of boric acid in rabbits. Fundam Appl Toxicol. 1996;34(2):176-87.
[4] Ku WW, et al. Boron, reproduction and development: effects of chronic exposure in the mouse and rat. Reprod Toxicol. 1991;5(6):485-94.
[5] Duydu Y, et al. Human boric acid poisoning: a case series. Clin Toxicol (Phila). 2011;49(8):746-9.
[6] Hunt CD. The biochemical effects of physiologic amounts of dietary boron in animal nutrition models. Environ Health Perspect. 1994;102 Suppl 7:35-43.