Grundläggande information
Beskrivning
Kalciumacetat (E263) är kalciumsaltet av ättiksyra som används som konserveringsmedel, festningsmedel och kalciumkälla i livsmedel. Det bildas när ättiksyra neutraliseras med kalciumkarbonat eller kalciumhydroxid. E263 har dubbla funktioner: det fungerar som ett milt konserveringsmedel genom att sänka pH-värdet och hämma mikrobiell tillväxt, samtidigt som det tillför kalcium och hjälper bibehålla fasthet i frukt och grönsaker genom att bilda korsförbindningar med pektin. Kalciumacetat är mindre lösligt i vatten än natrium- och kaliumacetaterna, vilket kan begränsa dess användning i vissa applikationer. Det har en mild ättikssyreliknande lukt och smak. I kroppen bryts det ned till kalciumjoner (viktiga för ben och muskelfunktion) och acetat som metaboliseras till koldioxid och vatten. Det används också medicinskt för att kontrollera fosfatnivåer hos njurpatienter.
Säkerhetsinformation
Säkert vid normal användning. Kan bidra till kalciumintag vilket är fördelaktigt för de flesta men kan vara problematiskt vid hyperkalcemi eller njursten. Höga doser kan orsaka magbesvär. Personer med njursjukdom bör vara försiktiga med kalciumtillskott.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
Ej specificerad (GRAS-status)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Kalciumacetat (E263) har relativt få kontroverser men vissa debatter och överväganden existerar.
Kalciumabsorption och biotillgänglighet diskuteras eftersom kalcium från acetatformen kan ha annorlunda absorption jämfört med andra kalciumkällor som kalciumkarbonat eller kalciumcitrat, vilket påverkar dess näringsvärde.
Interaktioner med andra mineraler som järn, zink och magnesium kan förekomma eftersom höga kalciumnivåer kan hämma absorptionen av dessa viktiga mineraler, särskilt vid långsiktig hög konsumtion.
Njurstensrisk hos känsliga individer diskuteras eftersom ökat kalciumintag kan öka risken för kalciumoxalatstenar hos personer med bengenhet för njursten.
Hyperkalcemi-risk vid överkonsumtion är möjlig, särskilt när kalciumacetat kombineras med andra kalciumkällor i kosten eller kosttillskott.
Medicinska användningar kontra livsmedelstillsats skapar förvirring eftersom kalciumacetat används som fosfatbindare för njurpatienter, vilket kan leda till oro om dess säkerhet som livsmedelstillsats.
Effektivitet som konserveringsmedel ifrågasätts eftersom kalciumacetat är mindre effektivt än natrium- och kaliumvarianterna på grund av lägre löslighet och mindre sur effekt.
Texturändringar i livsmedel kan vara både positiva (fasthet i grönsaker) och negativa (hårdhet eller grynighet) beroende på produkt och koncentration.
Kombination med fosfatinnehållande livsmedel kan skapa obalans i kalcium-fosfat-förhållandet, vilket är viktigt för benhälsa och metabolisk funktion.
Allergirisker är extremt sällsynta men överkänslighet mot acetat eller kalciumsalter kan teoretiskt förekomma hos mycket känsliga individer.
Miljöpåverkan från gruvdrift av kalciumkällor och kemisk produktion diskuteras i samband med hållbar livsmedelproduktion.
Berikning kontra naturliga källor debatteras där vissa förespråkar naturliga kalciumkällor som mjlk och gröna bladgrönsaker framför tillsatt kalcium.
Kvalitetsstandarder och renhet kan variera mellan tillverkare, vilket potentiellt kan påverka säkerhet och effektivitet av kalciumacetat i livsmedel.
Långsiktiga effekter av regelmässig konsumtion av kalciumacetat som livsmedelstillsats är inte omfattande studerade separat från allmän kalciumforskning.
Regulatoriska skillnader mellan medicinskt och livsmedelsanvändning skapar ibland förvirring om säkerhetsstandarder och tillåtna nivåer.
Konsumentuppfattning om E-nummer och kemiska namn kan leda till undvikande av produkter med kalciumacetat trots dess säkerhet och potentiella näringsfördelar.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of acetic acid and acetates. EFSA Journal 2018.
[2] Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington, DC: National Academies Press; 2011.
[3] Straub DA. Calcium supplementation in clinical practice: a review of forms, doses, and indications. Nutr Clin Pract. 2007;22(3):286-96.
[4] Peacock M. Calcium metabolism in health and disease. Clin J Am Soc Nephrol. 2010;5 Suppl 1:S23-30.
[5] Weaver CM, et al. Calcium bioavailability from calcium carbonate and calcium citrate. J Clin Endocrinol Metab. 1999;84(2):456-61.
[6] Hill KM, et al. Oral calcium carbonate affects calcium but not phosphorus balance in stage 3-4 chronic kidney disease. Kidney Int. 2013;83(5):959-66.