Grundläggande information
Beskrivning
Natriumsulfit (E221) är natriumsaltet av svavlig syra med kemisk formel Na₂SO₃. Det är ett vitt, kristallint pulver som är mycket lösligt i vatten och har en karakteristisk svavlig lukt. E221 fungerar som konserveringsmedel genom att frisätta svaveldioxid som hmlr tillväxten av bakterier, jäst och mögel. Det verkar även som antioxidant genom att förhindra enzymatisk brunning och bevara färg, smak och näringsvärde. Natriumsulfit är särskilt effektivt mot grampositiva bakterier och jäst. Det används ofta i surt miljö där det är mest aktivt. E221 är en av de vanligaste sulfitföreningarna inom livsmedelsindustrin på grund av sin stabilitet och kostnadseffektivitet.
Säkerhetsinformation
Säkert för de flesta personer vid rekommenderade användningsnivåer. Kan orsaka allergiska reaktioner, särskilt hos personer med astma (5-10% av astmatiker). Symtom kan innefatta andningssvårigheter, utslag och huvudvärk. Måste deklareras tydligt på etiketter.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
0.7 mg/kg kroppsvikt/dag (som SO₂)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Natriumsulfit (E221) och andra sulfiter har varit föremål för omfattande debatt gällande hälso- och säkerhetsrisker.
Astma och allergiska reaktioner är den största kontroversen eftersom 5-10% av personer med astma kan uppleva allvarliga reaktioner inklusive andningssvårigheter, bronkospasm och i extrema fall anafylaxi.
Vitamin B1 (tiamin) nedbrytning orsakas av sulfiter, vilket kan leda till tiaminbrist vid hög konsumtion av sulfitbehandlade livsmedel, särskilt problematiskt i dieter med begränsad näringsvariation.
Neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel och önslighet har rapporterats av vissa individer efter konsumtion av sulfithaltiga livsmedel, även om kausala samband är svåra att bevisa.
Etiketteringskrav och konsumentmedvetenhet har förbättrats betydligt sedan 1980-talet när allvarliga reaktioner först uppmärksammades i stor skala.
Naturlig vs tillsatt sulfitdebatt existerar eftersom sulfiter förekommer naturligt i vin och vissa andra förjästa produkter men också tilläggs som konserveringsmedel.
Alternativa konserveringsmetoder som vitamin C, naturliga antioxidanter eller modifierad atmosfärförpackning föredras av vissa tillverkare och konsumenter.
Restauranger och catering har historiskt haft problem med olaga användning av sulfiter på färska produkter som sallader, vilket lett till strängare regleringar.
Vinbranschen är beroende av sulfiter för kvalitet och hållbarhet men möter ökade krav på 'sulfitfria' eller 'låg-sulfit' alternativ från konsumenter.
Organisk mat och "clean label"-rörelsen har lett till minskad acceptans för sulfiter trots deras bevisade effektivitet och långa säkerhetshistorik.
Regulatorsiska skillnader mellan länder skapar handelsbarriärer, särskilt för vin och torkade frukter där sulfitanvändning varierar mellan jurisdiktioner.
Forskningsbehov finns för att bättre förstå mekanismerna bakom sulfitkänslighet och utveckla bättre testmetoder för att identifiera känsliga individer.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of sulfur dioxide (E 220), sodium sulfite (E 221), sodium bisulfite (E 222), sodium metabisulfite (E 223), potassium metabisulfite (E 224), calcium sulfite (E 226), calcium bisulfite (E 227) and potassium bisulfite (E 228) as food additives. EFSA Journal 2016;14(4):4438.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - Sulfites. WHO Technical Report Series.
[3] Taylor SL, et al. Sulfite sensitivity in humans. CRC Crit Rev Food Sci Nutr. 1986;24(3):261-98.
[4] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - Sulfites. WHO Technical Report Series.
[5] FDA. Sulfites: Safe for most, dangerous for some. FDA Consumer Health Information. 2020.
[6] Vally H, Misso NL. Adverse reactions to the sulphite additives. Gastroenterol Hepatol Bed Bench. 2012;5(1):16-23.