Grundläggande information
Beskrivning
Natriumbensoat är natriumsaltet av bensoesyra och det mest använda bensoatkonserveringsmedlet i livsmedelsindustrin. Kemisk formel är C₇H₅NaO₂. Det framställs genom att neutralisera bensoesyra med natriumhydroxid eller natriumkarbonat. Natriumbensoat är mycket mer vattenlösligt än bensoesyra (53g/100ml vatten vid 25°C), vilket gör det enklare att använda i vattenbaserade produkter.
Liksom bensoesyra verkar natriumbensoat antimikrobiellt genom att hämma enzymer i mikroorganismer, särskilt de som är involverade i acetat-metabolism och celldelning. Det är mest effektivt vid lågt pH (under 4,5) eftersom det då omvandlas till den aktiva bensoesyran. Vid högre pH minskar effektiviteten drastiskt.
I kroppen hydrolyseras natriumbensoat snabbt till bensoesyra som sedan metaboliseras i levern genom konjugering med glycin, vilket bildar hippursyra som utsöndras via njurarna. Natriuminnehållet är försumbart jämfört med dagligt natriumbehov.
Säkerhetsinformation
Natriumbensoat anses generellt säkert vid normala användningsnivåer, men har kopplats till vissa hälsofarhågor. Den mest allvarliga är bildandet av bensen när det kombineras med askorbinsyra (vitamin C) under vissa förhållanden. Detta kan även utlösa allergiska reaktioner och hyperaktivitet hos känsliga barn.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
0-5 mg/kg kroppsvikt per dag (räknat som bensoesyra)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Läs mer
Forskning och kontroverser
Natriumbensoat är ett av de mest kontroversiella konserveringsmedlen på grund av flera säkerhetsfrågor:
**BENZENSFORMATION:** Den allvarligaste kontroversen rör bildandet av bensen (en känd cancerogen) när natriumbensoat kombineras med askorbinsyra (vitamin C) under vissa förhållanden - särskilt värme, ljus och metallkatalyse. Detta upptäcktes först 2005 och ledde till omfattande reformuleringar av drycker. FDA fann bensenhalter upp till 79 ppb i vissa produkter (gränsen är 5 ppb i dricksvatten). Majoriteten av tillverkare har nu eliminerat denna kombination eller använt askorbinsyra-derivat istället.
**HYPERAKTIVITET:** Southampton-studien från 2007 visade att natriumbensoat kunde öka hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem hos barn. Detta ledde till att EU införde varningstexter för produkter som innehåller både natriumbensoat och vissa färgämnen.
**ALLERGISKA REAKTIONER:** Natriumbensoat kan utlösa astma, nässelutslag och andra allergiska reaktioner, särskilt hos personer med aspirin-allergi. Prevalensen uppskattas till 0,1-0,2% av befolkningen.
**MITOKONDRIELL PÅVERKAN:** Vissa in vitro-studier har indikerat att bensoater kan skada mitokondrier, men relevansen för människor vid normala exponeringsniåer är oklar.
Trots kontroverserna har EFSA (2016) och FDA bekräftat att natriumbensoat är säkert vid godkända nivåer, men många tillverkare väljer alternativa konserveringsmetoder.
Referenser
[1] EFSA Journal 2016: Re-evaluation of benzoic acid (E 210) and sodium benzoate (E 211)
[2] FDA. 2006. Data on Benzene Formation in Beverages Containing Benzoate and Ascorbic Acid
[3] McCann D, et al. Food additives and hyperactive behaviour in 3-year-old and 8/9-year-old children. Lancet. 2007
[4] Gardner LK, Lawrence GD. Benzene production from decarboxylation of benzoic acid in the presence of ascorbic acid and a transition-metal catalyst. Journal of Agricultural and Food Chemistry. 1993
[5] Piper JU. Sodium benzoate and benzoic acid. In: Branen AL, et al, editors. Food Additives. Marcel Dekker. 2002