Grundläggande information
Beskrivning
Bensoesyra är en naturlig karboxylsyra som förekommer i många bär (särskilt lingon och tranbär), plommon och andra frukter. Som livsmedelstillsats används den både som konserveringsmedel och aromämne. Den har antimikrobiell verkan och ger en lätt sur, astringent smak.
Förutom sin naturliga förekomst framställs bensoesyra industriellt från toluene eller genom fermentering. Som konserveringsmedel är den särskilt effektiv mot jäst och mögel, och fungerar bäst i sura miljöer (pH under 4,5).
Bensoesyra och dess salter (natriumbensoat E211, kaliumbensoat E212) är bland de mest använda konserveringsmedlen i livsmedel, särskilt i syrade produkter som läsk, fruktjuicer och syrade konserver.
Säkerhetsinformation
Bensoesyra anses säker vid normala användningsnivåer. Kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga individer, särskilt de med astma eller allergi mot acetylsalicylsyra. I kombination med vitamin C kan den bilda bensol, vilket är cancerframkallande.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
5 mg/kg kroppsvikt per dag (totalt för bensoesyra och dess salter)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Läs mer
Forskning och kontroverser
Bensoesyra har varit föremål för betydande forskning och debatt, särskilt gällande bensolbildning och allergiska reaktioner.
Bensolbildning: Den största kontroversen rör bildning av bensol när bensoesyra reagerar med askorbinsyra (vitamin C) i närvaro av värme och ljus. Bensol är klassificerat som cancerframkallande. FDA och EFSA har fastställt att detta kan ske i vissa produkter, särskilt läsk, vilket lett till reformuleringar.
Allergiska reaktioner: Studier har visat att bensoesyra kan utlösa astmaanfall och urtikaria (nässelfeber) hos känsliga individer. Detta är särskilt vanligt hos personer som också är allergiska mot acetylsalicylsyra.
Hyperaktivitet hos barn: Southampton-studien 2007 inkluderade natriumbensoat som en av tillsatserna som kunde bidra till hyperaktivitet hos barn. Dock var effekterna mindre tydliga än för azofärgämnena i samma studie.
Naturlig förekomst vs syntetisk: Trots att bensoesyra förekommer naturligt i många frukter, finns oro för att syntetisk bensoesyra kan ha olika biverkningar. Forskning visar dock att kemiskt identiska substanser har samma effekter oavsett ursprung.
ADI-diskussion: Den nuvarande ADI:n på 5 mg/kg kroppsvikt har diskuterats, med vissa forskare som föreslår att den borde vara lägre baserat på nya studier om allergenicitet och bensolbildning.
Referenser
[1] EFSA Journal 2016: Re-evaluation of benzoic acid (E 210) as food additive
[2] WHO Expert Committee: Benzoic acid and its salts - toxicological evaluation
[3] McCann D, et al. Food additives and hyperactive behaviour in children. Lancet. 2007 (Southampton Study)
[4] FDA: Benzene formation in soft drinks
[5] Livsmedelsverket: E196 Bensoesyra