Grundläggande information
Beskrivning
Aluminiumlacker av färgämnen är komplexföreningar där godkända livsmedelsfärgämnen binds till aluminiumhydroxid för att skapa vattenolösliga pigment. Dessa lacker används för att ge färg åt produkter som behöver vara oljiga eller fettbaserade, där vanliga vattenlösliga färgämnen inte fungerar.
Tekniken innebär att färgämnet fälls ut med aluminiumsalt, vilket skapar en stabil, olöslig färg som behåller sina egenskaper även i fettrika miljöer. Detta gör dem användbara för kakor, choklad, läppstift och andra fettbaserade produkter.
Aluminiuminnehållet i dessa lacker är mycket lågt och binds hårt till färgämnet, vilket begränsar biotillgängligheten.
Säkerhetsinformation
Säkerheten beror på det underliggande färgämne som används. Aluminiuminnehållet är lågt och i hårt bunden form. Dock finns oro för aluminiumackumulation vid hög exponering över tid, även om risken från livsmedel anses minimal.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
ADI baseras på det specifika färgämne som används i lackering
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Läs mer
Forskning och kontroverser
Användningen av aluminiumlacker har varit föremål för debatt på grund av allmän oro över aluminiumexponering och dess möjliga koppling till neurologiska störningar.
Aluminiumexponering: WHO och EFSA har utvärderat aluminiumintag från alla källor och fastställt att intaget från aluminiumlacker i livsmedel är försumbart jämfört med andra exponeringsvägar som antacida och deodoranter.
Neurotoxicitetsdebatt: Även om vissa studier har föreslagit kopplingar mellan aluminium och Alzheimers sjukdom, har systematiska granskningar inte funnit tillräckliga bevis för kausal relation. EFSA:s bedömning är att aluminiumlacker i livsmedel inte utgör signifikant risk.
Bioaccumulation: Oro har uttryckts för att aluminium kan ackumuleras i kroppen över tid. Dock visar studier att aluminiumabsorption från magen är mycket låg (0,1-1%) och att kroppen effektivt eliminerar det mesta.
Alternativa färgningsmetoder: Vissa tillverkare har övergått till alternativa färgningsmetoder för att undvika även minimal aluminiumexponering, särskilt i barnprodukter.
Referenser
[1] EFSA Journal 2008: Safety of aluminium from dietary intake
[2] WHO Expert Committee on Food Additives: Aluminium-containing food additives
[3] Yokel RA, McNamara PJ. Aluminium toxicokinetics: an updated mini-review. Pharmacol Toxicol. 2001;88(4):159-67
[4] European Food Safety Authority: Dietary exposure to aluminium-containing food additives
[5] Livsmedelsverket: Aluminium i livsmedel och livsmedelstillsatser