Grundläggande information
Beskrivning
Polyetylenglykol (PEG, E1521) är en polymerförenning bestående av upprepade etylenoxidenheter med kemisk formel H(OCH₂CH₂)ₙOH. Det är en vattenbaserad polymer som finns i olika molekylvikter från låga (som är vätskeaktiga) till höga (som är fasta). I livsmedelsindustrin används PEG främst som bärare och lösningsmedel för aromämnen, färgämnen och andra tillsatser. Det fungerar som stabiliseringsmedel, antiskummedelmedel och hjälper till att förbättra lösligheten för svårlösliga komponenter. PEG har utmärkta emulgerande egenskaper och kan fungera som mjukgörare och fuktighetsbevarande medel. Det är icke-toxiskt, biologiskt inert och elimineras från kroppen utan ackumulering.
Säkerhetsinformation
Generellt säkert som polymerförenning. Låga molekylvikter passerar genom kroppen utan absorption. Högre molekylvikter kan ha mild laxerande effekt. Inga allvarliga hälsoproblem vid normal användning.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
10 mg/kg kroppsvikt/dag (för låga molekylvikter)
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Polyetylenglykol (PEG, E1521) har måttliga till betydande kontroverser relaterade till dess syntetiska polymer-natur och potentiella hälsoeffekter.
Mikroplaster och polymer-oro är växande eftersom PEG är en syntetisk polymer som kan bidra till mikroplastförorening i miljön. Även om det är biologiskt nedbrytbart bryts det ned mycket långsamt.
Hudabsorption och sensibilisering kan förekomma hos känsliga individer. Kontaktdermatitis och allergiska reaktioner har rapporterats, särskilt vid upprepade hudexponeringar genom kosmetika.
Etylene oxide-rester från tillverkningen kan vara en säkerhetsfråga eftersom etylenoxid är carcinogent. Moderna reningsprocesser minimerar detta men spår kan kvarstå.
Njurfunktion kan påverkas av höga doser, särskilt av låg-molekylvikt PEG som kan nå systemisk cirkulation. Detta är främst relevant för medicinska tillämpningar.
Tarmhälsa kan påverkas av högre molekylvikt PEG som används som laxerande medel. Störning av tarmflora och elektrolytbalans kan förekomma vid höga doser.
Miljöpåverkan från PEG-produktion inkluderar användning av toxiska prekursorer (etylenoxid) och energiintensiva polymerisationsprocesser.
Bioackumulering är teoretiskt möjlig för högre molekylvikt PEG, även om de flesta studier visar snabb eliminering från kroppen.
Alternativa naturliga bärare och lösningsmedel som vegetabiliska glykol, etanol eller växtbaserade extrakt föredras av många konsumenter som undviker syntetiska polymerer.
Konsumentperception är ofta negativ när 'polyetylenglykol' nämns på ingredienslistor på grund av dess kemiska namn och association med industriella tillämpningar.
Regulatoriska granskningar intensifieras för syntetiska polymerer i livsmedel. Framtida regelverk kan begränsa PEG-användning eller kräva striktare renhetskriterier.
Kvalitetskontroll för PEG är komplex eftersom olika molekylvikter har olika egenskaper och säkerhetsprofiler. Standardisering mellan tillverkare kan vara problematisk.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the re-evaluation of polyethylene glycol (E 1521) as a food additive. EFSA Journal 2018;16(11):5488.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - polyethylene glycol. WHO Technical Report Series.
[3] Smyth HF, et al. Range-finding toxicity data: List VII. Am Ind Hyg Assoc J. 1969;30(5):470-6.
[4] Fruijtier-Pölloth C. Safety assessment on polyethylene glycols (PEGs) and their derivatives as used in cosmetic products. Toxicology. 2005;214(1-2):1-38.
[5] FDA. Code of Federal Regulations Title 21 - Polyethylene glycol.
[6] European Medicines Agency. Guideline on excipients in the dossier for application for marketing authorisation - Polyethylene glycol.