Grundläggande information
Beskrivning
Benzylalkohol (E1519) är en aromatisk alkohol med kemisk formel C₇H₈O som består av en benzolring kopplad till en hydroxylgrupp via en metylgrupp. Det är en färglös vätska med en svag, behaglig blommig doft som förekommer naturligt i många växter, fruiter och blommor som jasmin, hyacint och ylang-ylang. Kommersiellt framställs benzylalkohol genom hydrolys av benzylklorid eller som biprodukt vid tillverkning av bensoesyra. I livsmedelsindustrin används E1519 främst som lösningsmedel för aromämnen och som svagt konserveringsmedel. Det har antimikrobiella egenskaper som gör det effektivt mot bakterier och svampar vid låga koncentrationer. Benzylalkohol metaboliseras snabbt i kroppen till bensoesyra och konjugeras med glycin för eliminering.
Säkerhetsinformation
Säkert vid låga koncentrationer som lösningsmedel och aromämne. Kan orsaka irritation av slemhinnor vid höga koncentrationer. Allergiska reaktioner möjliga hos känsliga individer. Inga kända systemiska toxicitetseffekter vid normal livsmedelskonsumtion.
Maximala tillåtna nivåer
Dagligt intag
ADI (Acceptabelt dagligt intag):
5 mg/kg kroppsvikt/dag
ADI är den mängd som kan konsumeras dagligen under hela livet utan hälsorisk enligt säkerhetsbedömningar.
Forskning och kontroverser
Benzylalkohol (E1519) har måttliga kontroverser relaterade till allergirisker, användning i känsliga populationer och potentiell toxicitet vid höga doser.
Allergiska reaktioner är en betydande kontrovers eftersom benzylalkohol är ett välkänt allergen som kan orsaka kontaktdermatit och sensibilisering, särskilt vid upprepade hudexponeringar genom kosmetika och parfymer.
Barnpopulation kräver särskild försiktighet eftersom benzylalkohol har kopplats till 'gasping syndrome' hos prematura spädbarn när det används som konserveringsmedel i injektionslösningar vid höga koncentrationer.
Neurotoxicitet vid höga doser har observerats i djurstudier, även om relevansen för normal livsmedelskonsumtion är oklar. CNS-depression kan förekomma vid systemisk exponering.
Aromatisk alkohol-natur väcker frågor om potentiell toxicitet jämfört med alifatiska alkoholer, även om benzylalkohol generellt anses säkrare än många andra aromatiska föreningar.
Alternativ som etanol, propylenglykol eller naturliga växtextrakt föredras av tillverkare som vill undvika aromatiska lösningsmedel med allergirisker.
Konserveringseffektivitet kan vara begränsad jämfört med starkare konserveringsmedel, vilket kan kräva högre koncentrationer eller kombinationer med andra antimikrobiella ämnen.
Regulatoriska begränsningar varierar mellan länder och tillämpningar, med striktare krav för kosmetika och farmaceutiska produkter än för livsmedelstillämpningar.
Produktionskällor kan variera från syntetisk tillverkning till naturlig extraktion, med olika renhetsprofiler och potentiella föroreningar.
Miljöpåverkan från syntetisk produktion inkluderar användning av klorerade prekursorer och organiska lösningsmedel i tillverkningsprocesser.
Konsumentperception kan vara negativ på grund av associationer med industriella lösningsmedel och kosmetiska allergener, trots säker användning i livsmedelstillämpningar.
Farmaceutisk association med injektionslösningar och potentiella barnhälsorisker kan skapa oro även för livsmedelskonsumtion vid mycket låga nivåer.
Referenser
[1] EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources. Scientific Opinion on the safety of benzyl alcohol used as a food additive. EFSA Journal 2019;17(11):5876.
[2] WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food additives - benzyl alcohol. WHO Technical Report Series.
[3] Opdyke DLJ. Monographs on fragrance raw materials: benzyl alcohol. Food Chem Toxicol. 1978;16(4):368-70.
[4] JECFA. Evaluation of certain food additives and contaminants - Aromatic alcohols. WHO Technical Report Series.
[5] FDA. Code of Federal Regulations Title 21 - Benzyl alcohol.
[6] Gershenzon M, et al. Gasping syndrome and benzyl alcohol poisoning. N Engl J Med. 1982;307(22):1384-8.